Idag jobbar jag eftermiddag och hade ställt in mig på att ta en låååång sovmorgon. (vilket jag tog igår också... även om jag nu försov mig 40min) Men med min vanliga tur var jag illa tvungen att vakna plågsamt när pappa körde igång med dammsugaren vid nio. Smärta.
Tjurig, trött och med ringar under ögonen efter mitt vackra uppvaknande lyckas jag hur som helst fixa iordning frukost. Om jag sedan lyckas äta den utan att somna med mackan i munnen förblir dock ett mysterium...
Efter en stunds halvsovande vid frukostbordet sitter jag iaf på en buss mot stan! Vad jag skulle göra där hade jag ingen aning om... men ja. Vi kan säga att det var för att jag hade massa viktiga vuxna ärenden att uträtta!
Till slut anländer jag till vackra Jönköping! Det brukar inte vara såhär dött, lovar. Kul att jag även lyckas spegla vilken frisörstad jkpg är. En salong på högersidan och en på vänstersidan mittemot varandra. Längre bort skymtar Haribobjörnen som lockar små oskyldiga barn in i Godishuset. En hemsökt affär som får en att köpa godis i massor..
På något sätt lyckas jag hamna i en klädaffär och på ett ännu konstigare sätt går jag vilse. Hur lätt är det att hitta någonstans där det hänger kläder överallt?! Är ju van vid att de är instängda i garderoben och inte syns. Nu blev jag förblindad.
När jag väl bestämmer mig för att åka hemåt (efter ungefär 30min = värd tripp!!) så har jag min vanliga tur och ser att bussen precis gått och ja: ingen vet vad som hände med mig sedan eller om jag någonsin kom hem..
Och fundera inte över hur jag lyckats skriva detta inlägget om jag aldrig kom hem... På något sätt lyckades jag!